Hej finisar! Jag lever, men det är väl knappt iofs. Jag klarar inte av att blogga faktiskt, orkar inte ens trycka på tangenterna. Bara att skriva denna meningen tog ca 3 minuter. Jag blir nästan anfådd bara av att andas. Ljus/ljudkänslig, nacken gör ont, benen viker sig och den värsta huvudvärken jag NÅGONSIN varit med om, känns som jag har ett spännband runt hjärnan. Så sover ju mest hela tiden. Jävla rockit asså! =) Åkt in och ut från sjukan men får ingen hjälp trots att allt tyder på hjärninflammation. Och i fredags träffade jag den värsta läkaren ever, berättade att jag har så ont så om jag hade haft en pistol, hade jag nog skjutit mig. Och idioten tittar på mig och säger "jag ser inte detta som akut, det är nog spänningshuvudvärk. Och jag tänker inte skriva ut någon smärtstillande. Hej då" För det första så hade det visats sig att jag hade vätska i huvudet på röntgen som jag gjorde dagen innan. Men dom bilderna ville läkaren inte ens kolla på?! Och för det andra, JAG KÄNNER VÄL FÖR I HELVETE MIN KROPP!! Har liksom haft inflammerade bihålor i hela huvudet och opererat mig där, så jag skulle inte direkt lipa över lite spänningsvärk. Min smärtgräns är jättehög dessutom. Men både jag och mamma gick ut gråtandes från läkaren pga ingen hjälp, ska det vara så? Som tur är har jag fått tag på starka smärtstillande från annat håll. Vilket är sjukt att man ska behöva göra så! Tog liksom 200 mg tramadol häromdagen och det hjälpte inte alls, kändes snarare som jag hade svalt två sockerbitar. Och dom tycker jag ska gå hem och ta en alvedon?! Hahahaha.. Sånt jävla skämt. Det värsta är att jag känner hur hela jag börjar bli konstig, men nada hjälp.. Nästa vecka ska jag bli skickad till medicinska, och om jag inte får någon hjälp där åker vi till linköping. Hatar såna här depp-inlägg, men så är ju läget just nu :( Och förlåt om jag skrivit lite luddigt.. Puss och kram.